Verksamhetsplan 2020

Strategi för samverkan

Norra Västmanlands Samordningsförbund har sedan ett antal år valt en långsiktig och huvudsaklig strategi för samverkan – Integrerad samverkan. Denna kännetecknas av en önskan om ett fördjupat tillstånd av samverkan mellan myndigheterna, både kulturellt och strukturellt. Den kännetecknas också av organiseringar och arbetssätt som utgår från individers behov, där myndigheterna anpassar sina insatser tillsammans med den enskilde.

Behovsgrupper

Personer som drabbas av ohälsa behöver ofta olika typer av stöd för att kunna ta sig tillbaka till arbetslivet eller studier. Kombinationer av medicinska, sociala och arbetslivsinriktade insatser som parallella processer förbättra oddsen för en lyckosam rehabilitering. Genom samordningsförbundet samverkar förbundets parter kring sådana insatser,

Den grupp som samverkansinsatserna ska stödja är personer i förvärvsaktiv ålder (16-64 år) med behov av samordnad rehabilitering. Syftet är att dessa personer ska återfå eller förbättra sina möjligheter till egen försörjning.

Personer som kan ha ett särskilt behov av samordnat stöd är:

  • Personer som har varit sjukskrivna och/eller arbetslösa under lång tid
  • Ungdomar/unga vuxna som har, eller riskerar att få, aktivitetsersättning eller som har en diffus psykosocial problematik
  • Utlandsfödda med ohälsoproblematik
  • Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Samverkan i länet

Förbundsstyrelserna i de tre samordningsförbunden i länet, har, på uppdrag från förbundsmedlemmarna/ägarna kommit överens om att utveckla samverkan ytterligare mellan de tre förbundens parter i länet.

Exempel på konkreta insatser inom länet är Insatskatalogen samt regelbundna länsgemensamma presidiemöten och ägarmöten.

Målområde Identifiera  
– Att kartlägga behov av samverkan

Utifrån ett helhetsperspektiv ringar förbundet, tillsammans med parterna, in områden där ökad samverkan mellan myndigheterna behövs. Det kan vara behov av nya individinsatser, strukturpåverkande eller förebyggande insatser.

Målområde Förebygga
– Att utveckla insatser som förhindrar långvarit utanförskap

Förbundet vill stödja förebyggande/hälsofrämjande insatser för personer som löper stor risk att hamna i utanförskap. Elever i högstadiet och gymnasiet som, av olika skäl, har svårt att klara skolan utgör en riskgrupp för framtida utanförskap. Därför kan också skolan vara en samverkansarena för strukturpåverkande (ej direkt individinriktade) insatser som förbundet kan stödja.

Målområde Stimulera
– Att utveckla struktur för samordning, kompetensutveckling och helhetstänk

En viktig förutsättning för att myndigheter ska kunna ge ett gemensamt och samlat stöd som är till nytta för klienter/klientgrupper, är att de har god kännedom om och är öppna för att lyssna på vad klienterna själva anser sig behöva. En annan viktig förutsättning är att det finns en kultur och struktur för samverkan samt ett helhetstänk (till skillnad mot ”stuprörstänk”).

I en fungerande samverkanskultur betonas partnerskap, nätverk och jämlika relationer. Det kan märkas genom att myndigheterna har kunskap, tillit och respekt för varandras uppdrag, förutsättningar och regelverk samt respekt för varandras kompetens. Detta märks bland annat genom att parterna talar väl om varandra. För att utveckla och vidmakthålla en god samverkanskultur och helhetstänk är det viktigt att politiker, ledare och personal ges möjlighet att träffas för att öka kunskapen om varandras uppdrag och arbetssätt samt, inte minst, för att konkret diskutera hur samverkan kan utvecklas – till gagn för de medborgare/klienter som har behov av ett samlat stöd.

Förbundet fungerar som lärande organisation och medverkar, genom olika mötesplatser, till att skapa förutsättningar för att öka kunskapen inom samverkansområdet. Gemensam kompetensutveckling är därför en viktig hörnsten.

 Målområde Finansiera
– Att stödja myndigheternas arbete med nya arbetssätt och metoder i samverkan

Verksamheter där myndigheterna samverkar kan hel- eller delfinansieras med samverkansmedel från Samordningsförbundet. Syftet med verksamheterna är i första hand att vara ”experimentverkstad” och prova nya arbetsmodeller inom samverkansområdet. De samordnade resurserna ska på ett effektivt sätt bidra till att personer med stort behov av ett samlat stöd ska förbättra sina möjligheter till förvärvsarbete eller studier. Vägen till egen försörjning kan vara mycket olika för deltagare, både vad avser vilket stöd som är till störst nytta och i vilken takt rehabiliteringen kan ske. Grundidén är att det stöd som kan finansieras via samordningsförbundet ska vara individuellt anpassat utifrån deltagarens förutsättningar.

Förbundet avser att prioritera fortsätt stöd till de individinriktade samordningsinsatser (s k Samordningsteam) som finns i Fagersta (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg), Hallstahammar, Sala och Surahammar. På sikt kommer dock förbundets parter att behöva ta över mer av det finansiella ansvaret för samordningsteamen, om man är överens om att insatserna behövs även framöver.

Insatspersonal och styrgrupper för de individinriktade samordningsinsatser som förbundet finansierar ska under 2020 fortsätta att arbeta proaktivt för att tillsammans med berörda parter/remittenter identifiera eventuella nya behov av samverkansinsatser samt eventuella nya behovsgrupper.
De ska aktivt söka och testa nya arbetsmetoder och samverkansformer samt i möjligaste mån verka för att framgångsrika arbetsmetoder och samverkansformer används i ordinarie myndighetssamverkan. Individinsatserna ska i första hand stödja individer som står längst från arbetsmarknaden och egen försörjning, men där individen bedöms kunna utveckla sin förmåga och sina förutsättningar att komma närmare egen försörjning, samt ska kunna påvisa att deltagarna gör stegförflyttningar mot deltagarnas önskade framtid, ökad hälsa och egen försörjning.

Uppföljning och utvärdering

SUS

Förbundet har, som en av sina uppgifter reglerad i lagstiftningen, att svara för uppföljning och utvärdering av de insatser som förbundet finansierar. Staten har ålagt alla samverkansinsatser med finansiering från staten att rapportera i SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet).

SRS/ORS – feedback från klienter/deltagare


De individinriktade insatser som förbundet finansierar ska använda utvärderingsverktyget ORS (Outcome Rating Scale) – ett enkelt uppföljningsinstrument – som gör det möjligt att systematiskt följa en insats och se hur den påverkar klientens liv. Även SRS (Session Rating Scale) och G-SRS (Group Session Rating Scale) ska användas. Med SRS tar man löpande reda på klientens upplevelse av hur arbetssättet fungerar, om den professionelle lyssnar och är respektfull i sitt bemötande, om samtalet och insatsen handlar om ”rätt saker” samt om det är något som klienten saknar. Genom att aktivt bjuda in klienten att tycka till om det som görs engageras klienten och får tidigt en möjlighet att ge feedback. Använder man fortlöpande ORS och SRS blir det möjligt att följa upp och utvärdera en pågående insats och det psykosociala arbete som utförs.

Indikatorer för finansiell samordning

Samordningsförbundet använder instrumentet ”Indikatorer för finansiell samordning”. Indikatorerna kan användas för att bedöma förbundets verksamhetsutveckling över tid, möjliggöra jämförelser mellan samordningsförbund, samt ge förbund och ingående parter ett stöd att förbättra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser. Samordningsförbundet kommer under 2020 fortsätta att mäta de 15 kärnindikatorerna lokalt, men också delta i en nationell mätning.

Internkontroll

Intern kontroll av förbundet 2020 sker utifrån den internkontrollplan som styrelsen fastställer.

Ta del av hela verksamhetsplanen: